Podcast om danske klassikere fra middelalderen

Findes der nogen litteratur fra Danmarks middelalder udover Saxos Danmarkshistorie? Ja, selvfølgelig gør der det, men den har traditionelt været skjult i obskure udgivelser fra omkring år 1900. Og det er skam! Men det vil et nyt projekt på Det Danske Sprog- og Litteraturselskab råde bod på med en række ny oversættelser af danske klassikere fra middelalderen. I podcasten Mægtige Middelalder taler Thomas Heebøl-Holm (Syddansk universitet) med nogle af redaktørerne, Simon Skovgaard Boeck og Peter Zeeberg om projektet, og hvordan man ”oversætter” middelalderdansk til moderne dansk.

Læs mere og lyt til Mægtige Middelalder!

AM 151 b 8vo, 1v-2r. Fragmentet indeholder en lille del af ridderromanen Persenober og Konstantianobis. Fragmentet stammer fra omkring år 1600, men den franske fortælling, som den danske tekst er baseret på, blev skrevet i 1100-tallet. https://haandskrift.ku.dk/motm/en-middelalderlig-love-story/

Online-lexikon över medeltida nordiska lagar

 

The Lexicon of Medieval Nordic Law (LMNL) är ett flerspråkigt referensverk skapat för att göra medeltida lagar mer tillgängliga för en engelsktalande publik – och är nu online!

LMNL är avsett att fungera som ett generellt lexikon över medeltida nordisk juridisk terminologi som användes före de nationella lagarna. Det innehåller över 6.000 nordiska huvudord, mer än 9.000 engelska motsvarigheter och ungefär 13.200 korsreferenser. Där det har varit möjligt, har skaparna av lexikonen kombinerat relaterade termer på flera språk under samma huvudord för att kunna lyfta fram likheter i hela det nordiska området under medeltiden.

LMNL skiljer sig från andra referensverk, och i synnerhet andra lexica, genom att det presenterar relaterade termer från flera språk inom en enda post på ett sätt som liknar Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid (KLNM).

LMNL bygger på 25 juridiska texter, huvudsakligen provinsiella lagar, skrivet på fornsvenska, fornisländska, fornnorska, forndanska, forngutniska och fornfäröiska. Material till lexikonet är hämtat från utgåvor som använts i de senaste engelska översättningarna av de äldsta medeltida nordiska lagarna, varav många producerades som en del av projektet ”Medieval Nordic Laws”.

Lexikonet är sökbart på följande adress: https://www.dhi.ac.uk/lmnl/

Riksbankens Jubileumsfond beviljar över 7,6 miljoner kronor till infrastruktur för forskning

Fornnordisk omvärldsuppfattning: En kartering och analys av utländska ortnamn i svenska och danska texter från medeltiden

Fornöstnordisk litteratur är en rik källa till information om föreställningar kring främmande länder under medeltiden: Vilka platser är omskrivna och i vilka sammanhang? Är vissa platser mer populära i vissa texttyper eller vid vissa tidpunkter? Hur kopplar ortnamn samman olika texter? Finns det en gemensam omvärldsuppfattning? Hur samspelar rumslighet och genus?

Geohumanities, spatialisering inom litteraturvetenskapen och kognitiv kartering är växande fält inom digital humaniora, men möjligheten att utveckla forskningsområdet genom att studera omvärldsuppfattningar och geografisk kunskap i det medeltida Skandinavien hämmas av bristen på information om ortnamn i litterära texter. Forskning som söker att visa vad de förmoderna skandinaverna förstod om platser i främmande länder kräver åtminstone ett register över utländska ortnamn i östnordisk litteratur. Ändå finns idag inget sådant register. Det 3-åriga projektet kommer att:

1) sammanställa ett detaljerat register över utländska ortnamn i östnordiska texter fram till år 1530 genom att excerpera data ur utgåvor och handskrifter;
2) publicera registret som en sökbar onlinedatabas;
3) skapa interaktiva digitala kartor på internet som med hjälp av geografisk informationsteknik visualiserar geospatiala data och gör det lätt för ortnamn att sorteras utifrån kronologi, text, handskrift och genre.

För första gången skapas en viktig infrastruktur som möjliggör forskning på de förmoderna svenskarnas och danskarnas omvärldsuppfattning.

Jonathan Adams (kontakt: jonathan.adams@nordiska.uu.se), Agnieszka Backman och Alexandra Petrulevich

Velux Fonden giver millionbevilling til forskning i middelaldertekster

Skrift og tekst i tid og rum – digital humaniora i praksis

Dette tværvidenskabelige humanistiske projekt kombinerer filologiske, historiske og sprogteknologiske tilgange af såvel kvalitativ som kvantitativ karakter. Projektet vil

• tilvejebringe dynamiske og interaktive digitale udgaver af diplomer (historiske dokumenter med juridisk indhold) fra Skt. Clara Kloster i Roskilde
• foretage systematiske undersøgelser af diplomernes skrift og sprog
• kortlægge den diplomatariske virksomhed i et nonnekloster i det middelalderlige Danmark og de tilknyttede personer og steder
• udvikle et open source system til undersøgelse, udgivelse og formidling af håndskrevne tekster i digital og trykt format
• udvikle værktøjer til automatisk sproglig tekstanalyse og til automatisk datering, lokalisering og skrivergruppering, bl.a. baseret på maskinlæringsteknikker

Projektet vil skabe et helt nyt empirisk og metodisk grundlag for udforskningen af danske tekster fra middelalderen. Diplomer er offentlige dokumenter fra middelalderen med juridisk indhold. De har den egenskab at de er tids- og stedfæstede samt overleverede i original form hvad der gør dem til faste referencer for skrift- og teksthistoriske undersøgelser. Projektet vil dermed føre til en række nye indsigter og erkendelser, bl.a. i relation til kriterier for datering og lokalisering af middelaldertekster samt kriterier for skriveridentificering. Studiet af diplomernes indhold vil desuden give et enestående indblik i et middelalderligt nonneklosters forhold, og sidst, men ikke mindst, vil de skrifthistoriske undersøgelser føre til en langt bedre forståelse af skriftens udvikling i Danmark.

Diplomerne fra Skt. Clara Kloster befinder sig i dag i Den Arnamagnæanske Håndskriftsamling, der siden 2009 har haft officiel status af verdenskulturarv. Der er tale om det største danske klosterarkiv med mere end 350 diplomer fra perioden 1253–1551 skrevet på dansk og latin, og det udgør et unikt, samlingshistorisk afgrænset korpus med et ganske varieret indhold.

Kontakt: Anne Mette Hansen (amh@hum.ku.dk)

Nyt fra Det Danske Sprog- og Litteraturselskab i København

Gamle lægeråd på ny hjemmeside

Takket være en generøs bevilling fra Cand. Pharm. Povl M. Assens Fond bliver det nu muligt at samle 15 danske læge- og medicinbøger fra middelalder og renæssance på en hjemmeside, der også kommer til at rumme indledninger til de enkelte tekster og søgemuligheder.

Materialet omfatter følgende bøger:

1. Henrik Harpestrengs urte-, sten- og kogebog i håndskriftet NKS 66, 8° fra ca. 1300
2. Harpestrengs urtebog i håndskriftet Stockholm K 48 fra ca. 1300
3. Harpestrengs stenbog i håndskriftet Stockholm K 4 fra ca. 1480-1485
4. Harpestrengs kogebog i håndskriftet NKS 70R,8° fra 1350-1400
5. Lægebog fra top til tå i håndskriftet Uppsala D600 fra 1450-1500
6. Christiern Pedersen: En nøttelig Legebog (Malmø 1533)
7. N.M. Aalborg: Medicin- og Lege-bog (København 1633)
8. Henrik Smith: Lægebog I-VI (København 1577)
9. Kvinders Urtegård i håndskriftet Thott 245,8° fra ca. 1500-1525
10. Kvinders Rosengård i håndskriftet GKS 3487,8° fra ca. 1475-1500
11. Lægebog i håndskriftet GKS 3487,8 fra ca. 1475-1500
12. Lægeråd i håndskriftet AM 819,4° fra ca. 1500-1515
13. Åreladningsregler i håndskriftet AM 819,4° fra ca. 1500-1515
14. Åreladningsregler i håndskriftet GKS 3656,8° fra ca. 1450-1500
15. En hestelægebog i håndskriftet AM 819,4° fra 1514.

En del af teksterne foreligger tilgængeligt digitalt, andre skal skannes og korrekturlæses og en enkelt, Henrik Smiths lægebog, sendes til indtastning i Kina. Det vigtige kulturhistoriske materiale fremlægges hermed let tilgængeligt for forskere og alment interesserede. Hjemmesiden offentliggøres i løbet af 2017.

Kontakt: Simon Skovgaard Boeck (ss@dsl.dk)

 

Nytt forskningsprojekt – Digitala Birgitta

Vi har ytterligare glada nyheter för den fornsvenska textforskningen: Riksbankens Jubileumsfond beviljade nyligen medel för projektet Digitala Birgitta. Att tillgängliggöra heliga Birgittas fornsvenska texter.

Projektet syftar till att skapa en infrastruktur i form av ett textarkiv för heliga Birgittas samtliga skrifter på fornsvenska: hennes åtta böcker av uppenbarelser, en nionde med de s.k. Revelationes extravagantes och en del med de smärre texterna (Sermo angelicus, Birgittas fyra större böner och klosterregeln). Totalt rör det sig om längre eller kortare delar av 22 handskrifter och fragment i åtta olika bibliotek och arkiv. Den sammanlagda textkorpusen uppgår till c:a 1650 foliosidor (av varierande storlek).

Projektet är tredelat: 1. Samtliga textbärare av Birgittas skrifter tillgängliggörs på nätet genom högupplösta digitalbilder i färg. 2. Alla textvittnen transkriberas diplomatariskt och med högsta kvalitetskrav på exakthet. 3. En kritiskt jämförande och syntetisk edition av textverken utarbetas enligt etablerad vetenskaplig metod.

Bok 1 har redan getts ut av Roger Andersson i Runica et Mediaevalia, och bok 2 utkommer våren 2016. De övriga volymerna (3-10) kommer att ges ut inom ramen för projektet, där Riksbankens Jubileumsfond nu alltså finansierar arbetet för 2016-2108, och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien bekostar åren 2019-2020. Varje volym och transkriberad text kommer allteftersom också att läggas ut på nätet. Projektet genomförs i samarbete med Litteraturbanken och Menota, och Uppsala universitet är anslagsförvaltare. Projektledare är Henrik Williams och deltagare är Zeth Alvered, Roger Andersson, Marco Bianchi och Ingela Hedström.

Nytt forskningsprojekt – Text till tiden!

I somras kom glada nyheter för alla som arbetar med fornsvenska handskrifter. Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien har beviljat 7,3 miljoner kronor för ett projekt som syftar till att katalogisera, digitalisera och beforska de fornsvenska handskrifter som finns på Kungliga Biblioteket i Stockholm och på Uppsala Universitetsbibliotek.

Projektet, under namnet Text till tiden! Medeltida texter i kontext – då och nu, kommer att löpa från 2016 till och med 2018, och bland de inblandade finner vi bl.a. sällskapets medlemmar Roger Andersson och Patrik Åström. Grattis!

Mer information om projektet finns för närvarande här.

Efterlysning

Fornsvensk bibliografi på nätet är en bearbetning av och fortsättning på den tryckta bibliografi som sammanställdes av R. Geete och I. Collijn för tiden fram till 1944 och som utgavs av Svenska fornskriftsällskapet. Fornsvensk bibliografi på nätet sträcker sig fram till och med 2013/14, alltså all den litteratur/litterära hjälpmedel rörande svensk medeltid (här inkluderas de före detta danska och norska landskapen, Gotland och det medeltida svenska Finland) som tryckts t.o.m. idag. 

Nu efterlyses artiklar och böcker som kommit ut de senaste åren, och som av någon anledning undgått redaktörerna för Fornsvensk bibliografi. Har du skrivit något som rör svensk medeltid och/eller fornsvensk litteratur, eller om du känner till någon ej uppmärksammad litteratur (för avgränsningar, läs vidare här), vänligen lämna en kommentar nedan, eller kontakta fornsvenskbibliografi@riksarkivet.se.

Detta gäller kanske framförallt våra medlemmar utomlands, men det skulle givetvis uppskattas om alla som har möjlighet går in i bibliografin och ser till att den är uppdaterad med den senaste forskningen.

På förhand tack,
Ingela Hedström, Riksarkivet